In English
www.Egmond.se

Start Om mig Egmonds historia Mina Egmond Egmond-länkar Andra länkar



Lucky 7   och   Kansas 2ES1



Lucky 7 x 3
 Mina tre Lucky 7.

Såhär ser tre av mina Lucky 7 ut. Men innan vi tittar närmare på dem, så tittar vi på hur Lucky 7 (och dess föregångare och efterföljare) såg ut i Egmonds kataloger. Det är inte helt lätt att avgöra när de benämndes Lucky 7 men en kvalificerad gissning är, ungefär 1958-1964. Under resans gång har modellens formella namn varierat, så som framgår av kataloginformationen här:


I 1955 års katalog finns JG113/5 och JG113/5CA. JG=JazzGuitar och CA=CutAway. Baserat på den gjorde man sargen lite lägre (50-60mm istället för 70-80mm) och monterade ett plektrumskydd med inbyggd pickup från Royal, vilket blev en ES113/21CA.
113-5 (1955)ES113-21CA (1955)
 JG113/5 och ES113/21CA i 1955 års katalog.


I 1961 års katalog har JG113/5CA fått samma huvud, f-hål och sarghöjd som ES113/21CA.
JG113/5CA (1961)ES113/21CA (1961)
JG113/5CA och ES113/21CA i 1961 års katalog.


Lucky 7
Lucky 7 under tillverkning i fabriken i Best.


I 1965 års katalog har huvudet fått annan form och modellnamnet är nu 36 och 36CA. Modell 36 har sarghöjd 70-80mm och 36CA har sarghöjd 50-60mm. Det är inte så att sarghöjden varierade men i katalogerna nämner man sarghöjden 2" (50mm) men jag mäter mina gitarrer till 60mm sarghöjd.
36 / 36CA
Modell 36 och 36CA i 1965 års katalog.


I 1969 års katalog har halsarna fått dragstång och modellnamnet är nu Kansas.
Kansas (1969)
Kansas i 1969 års katalog.


Man kunde få Kansas i ett speciellt påkostat utförande. Det var Kansas L1, som hade lock av Ako (Antiaris Africana), botten och sarg av Mahogny, hals av Lönn, stall och greppbräda av Rosenträ. Den kostade mer än dubbelt så mycket som standardmodellen Kansas S1.

Kansas L1
Kansas L1.



Så till mina Lucky 7. Jag gissar att de är från perioden 1960-1963. Nu ser de helt olika ut men från början har alla haft samma brunaktiga Sunburst-målning som den mittersta på bilden. Halsarna har varit svartmålade men på två av gitarrerna har jag slipat bort färgen och klarlackat istället, så man ser att de är gjorda av bok-trä.

Lucky 7 x 3

De flesta av mina Lucky 7 är köpta på loppmarknader. De har kostat allt från 20:- till 200:- och har oftast varit trasiga. Delar, som stall m.m., har oftast saknats. Sedan har jag renoverat och förbättrat dem.

Den som nu är vinröd, köpte jag 1990. Den kostade 20:-. Lock och botten hade lossnat från sargen, greppbrädan hade lossnat från halsen, stämskruvarna var trasiga, stallet saknades och den hade inga strängar eller pickuper. Det var en skrotgitarr, helt enkelt. Dessa gitarrer från Egmond, var mycket enkelt byggda. De olika årgångarna skiljer sig något åt i utförandet.
Tyvärr har jag inte fotodokumenterat renoveringarna, därför hänvisar jag till en annan persons renovering av en Lucky 7 här. Min gitarr var så skavd och trasig, att jag var tvungen att måla om den efter lagningen. Jag valde då denna vinröda färg.

Vinröd
Min första Egmond Lucky 7, som den såg ut i ungefär 20 år.

Jag monterade en Höfner 510 pickup och en svartmålad plåtvinkel av aluminium med en volympotentiometer och ett tele-jack. Senare monterade jag ytterligare en pickup och en omkopplare för pickuperna. Så har den sedan sett ut i ungefär 20 år.

Vinröd
Här spelar den duktige gitarristen och kompisen, Christian Persson, på gitarren, kort tid före nästa modifiering av gitarren.

2010 köpte jag ytterligare 2st Egmond Lucky 7, med några veckors mellanrum. Den som fortfarande har Sunburst-målning, såg ut såhär när jag köpte den:

Sunburst
Min andra Egmond Lucky 7, som den såg ut när jag köpte den 2010.

Den hade alltså inte det plektrumskydd med pickup som den har idag, utan det fick jag med den som nu är vitmålad. Även denna var i dåligt skick men inte lika dåligt som den första gitarren. Greppbrädan hade lossnat från halsen och locket hade lossnat från sargen på vissa ställen. Den var ändå så pass bra att lock och botten kunde behålla den ursprungliga färgen. Dock målade jag om sargen. Färgen på lock och botten är bättrad punktvis.

Sunburst
Såhär ser den ut nu, efter renoveringen.

Originalstallet av plast är utbytt mot ett stall av trä. Plektrumskyddet med inbyggd pickup, var ett originaltillbehör från Royal. På Lucky 7 använde man normalt detta utförande med en pickup (PP 1) men de fanns med två och tre pickuper också, som bl.a. användes till Solid 7 och Scout

Pickup

Jag har istället kompletterat med en pickup vid stallet och en pickup-omkopplare vid volym- och tonkontrollerna. På så vis efterliknas originalutförandet med två pickuper (PP 2).

Den vita gitarren var ursprungligen Sunburst-målad, även den.
Den var i samma dåliga skick som de andra. Locket var spräckt av att halsen tryckte mot locket, vilket berodde på att gitarren hade varit använd med alldeles för tjocka strängar och därför var halsen mer böjd än på de båda andra gitarrerna. Greppbrädan hade lossnat från halsen. Jag rätade och limmade om halsen, så att den blev användbar igen. Stallet saknades och jag köpte egentligen gitarren för att komma över plektrumskyddet med pickup, som nu är monterat på den andra gitarren.

Lucky 7
Gitarren hade en brännskada, som jag har lagat här.

Jag tog bort botten och lagade det spräckta locket men lade även in förstärkningar i locket vid infästningarna till pickuper och stall men även den genomgående balken förstärktes. 

Lucky 7
Arbetet med förstärkningar har påbörjats.

Jag målade gitarren vit, försåg den med originalstallet från den Sunburst-målade gitarren och 3st pickuper monterades på locket. Ett plektrumskydd sågades ut ur en skiva av röd glasfiberarmerad plast.

Lucky 7
Förstärkt halsinfästning med stål-skodd kant.

Halsinfästningen har jag förstärkt med en stål-skodd kant på locket, där den skjuts in i ett fräst spår i halsen.

Lucky 7
Halsen med urfräsningen där den stål-skodda förstärkta kanten på locket passar in.


Vit gitarr
Gitarren med Egmonds originalstall, som ursprungligen var monterat på den Sunburst-målade gitarren.

Originalstallet kan justeras i höjdled men det går inte att intonera gitarren, utan man måste placera stallet på en plats där man får en någorlunda riktig intonering. För att kunna intonera bättre, gjorde jag ett nytt stall av en bit aluminium. Det stallet är kontinuerligt justerbart och betydligt bättre än originalstallet.

Vit gitarr
Gitarren med justerbart aluminium-stall, som underlättar intoneringen.

Aluminium-stall
Närbild på aluminium-stallet.

Även om aluminium-stallet är bättre än originalstallet, så blir ändå intoneringen en kompromiss, eftersom varje enskild sträng inte kan intoneras separat. Därför har jag gjort ytterligare ett stall, där intonering av varje enskild sträng är möjlig. Sadlarna består av M12-muttrar, som är genomborrade och gängade för M4-skruvar.

Vit gitarr
Gitarren med justerbart stall av M12-muttrar.

M12-stall
Närbild på M12-stallet.

Med M12-stallet kan gitarren intoneras korrekt. Eftersom pickuper och plektrumskydd är fästa direkt i gitarrens lock, har den tappat det mesta av sin förmåga som akustisk gitarr och får betraktas som enbart el-gitarr.

Den vinröda gitarren har sedan genomgått en andra modifiering. Ett plektrumskydd, med ungefär samma form som det röda plektrumskyddet, har jag sågat ut från en vanlig skärbräda, som är vanlig i de flesta kök. Skärbrädan är av ett mjukare plastmaterial, så det är nödvändigt att staga det mot sargen, vilket det röda plektrumskyddet inte behöver. Höfner-pickupen är kvar men en ny pickup vid stallet, liksom på den Sunburst-målade gitarren. 


Vinröd gitarr
Plektrumskydd av skärbräda, transparenta rattar och Höfner-pickup.

Sedan har ytterligare förbättringar gjorts. Höfner-pickupen är utbytt mot en humbucking-pickup, rattarna är av samma Stratocaster-typ som på den vita gitarren men här är de i svart utförande. Stallets infästning är modifierat för bättre intonering.

Vinröd gitarr
Svarta rattar, modifierat stall och humbucking-pickup.

Alla tre gitarrerna är trevliga att spela på och man kan, med enkla medel, få billiga gitarrer att låta dyrare.



 
Ljudprov 1. Blues-ackord med den vinröda gitarren och rörförstärkaren DNS Studio 20.
 

 
Ljudprov 2. Den vinröda gitarren och en hembyggd transistorförstärkare med distorsion (fuzz).


 
Ljudprov 3. Den vita gitarren och förstärkaren Fender Performer 1000.




Förstärkaren, som gitarrerna står lutade mot, är en DNS Studio 20. Det är en rörförstärkare som tillverkades av FBT i Italien åt Hagström, som sålde den (och några syskon-modeller) på den skandinaviska marknaden. DNS står för Danmark Norge Sverige. Den låter mycket bra och jag har modifierat den, genom att bygga in ett reverb.

Lucky 7 och Kansas gjordes också i ett annat utförande, under en period, med något tunnare kropp och annorlunda (enklare) "cut-away". Såhär såg min ut, innan jag renoverade den:
Kansas


Den är nyare än de övriga, så halsen är försedd med dragstång och greppbrädan är välvd. Lockets inre förstärkningar hade lossnat, så att locket hade börjat kollapsa. Jag återlimmade förstärkningarna och kompletterade med en genomgående balk, som ytterligare förstärkning.

Kansas

Jag gjorde hål för montage av två humbucking-pickuper och nytt stall, av typ "tune-o-matic". Jag förstärkte även halsinfästningen, på samma sätt som på mina övriga Lucky 7.

Kansas

Kansas

Kansas

Kansas

Kansas

Kansas




               
Back
Tillbaka till Mina Egmond